Alltså, hej... vill ni veta vad som irriterar mig? Nej egentligen inte men jag berättar ändå!
Jag är som alla andra människor, jag har problem och motgångar. Vissa värre än andra och ibland kanske jag låter mina tankar fara iväg åt fel håll. Nej, jag är inte emo eller så! Men i alla fall, det är inte det faktumet att jag har problem som stör mig, för det har alla så man ska liksom inte blåsa upp det så man tror att man är ensam i världen om att ha det, för ALLA har något!

PROBLEMET i alla fall är när man ändå hanterar problemen bra och man inte tar åt sig så, och det kommer folk som blåser upp ens problem ändå. Fast än du själv tycker att det inte är en big deal, kanske andra tycker det. DON'T LET THEM GET TO YOU... För när dem göra det är det som om man ser på alla problem somman inte ens tänk på, som stora jobbiga misslyckande problem. BTW, det är alltså omedvetet folk kan göra detta och man ska verkligen inte ta å sig, fast än det kan vara såvrt ibland.

Jag skämms när jag faller för mainstream... och då menar jag inte mainstream för folk i min egen ålder, nej, när jag älskar saker som 13 åriga flickor älskar, eller när det är vissa människor som gillar samma sak som mig. För att förklara så menar jag alltså att om jag tillexempel gillar samma saker som fjortisar eller emo's. Då skämms jag... MEN DET ÄR DAGS ATT KOMMA UT! OUT OF THE SHAME CLOSET!

Nästan allt bra händer nu! JAG ÄLSKAR DET!
Twitter loves me (BeAndersson om ni inte redan följer mig!), Skolan leker, Pengarna flödar, Jag har världens finaste vänner (vet att alla säger det.. men dem har fel jag har rätt!)!
PLUS ATT ALLA BRA SERIER BÖRJAR IGEN!

Som om livet inte var svårt nog innan...

Har återhämtat mig från mitt breakdown över facebook (gillar det dock fortfarande inte, men jag antar att det fyller sitt syffte.) I alla fall...

Jag har aldrig varit så trött på Facebook som jag är just nu! Folk bara gnäller utan att göra något åt det istället, andra tycker jag bara synd om som lever två olika liv: ett facebook liv och ett IRL! Jag hatar det!!! Man blir beroende av det, varför? Bekräftelse.. wäh... hålla kontakt med folk, men alltså serri, av de 216 vänner jag har (då jag inte ens har über många jämfört med alla andra) så är det kanske 3 stycken jag pratar med, några stycken från the old days, 150 personer man ba träffat en gång som man av artighet addat! Åh, jag vill bara fucka det och lämna facebook.

Undrar ibland hur seriösa folk är med detta sattyg! Jag menar folk lägger verkligen ut allt om sig själva på en databas där all all all all information sparas om dig! Allt du skrivit, bilder du lagt upp, vart du bor, vart du kommer ifrån, vad du jobbar med, vilken skola du går på, hur gammal du är! Det värsta är att folk inte ens fattar vad det är som sker. Många blockerar inte ens sina profiler. Dvs. gör så att endast de personer som du har valt ska se din profil. Medan andra inte gör det. Åh, hatar det, och så blir jag bara SÅ trött på när folk klagar lalala, ingen kommenterar eller bryr sig men ändå fortsätter man? Är det jag som är socialtefterbliven och inte fattar hur människor tänker?

Fuck it i alla fall! Detta var bara ett aggro inlägg, kommer inte ens orka läsa igenom det för att se hur det ser ut. men jag säger så här. KONTENTAN AV DETTA INLÄGG:
*Folk måste inse att bara för man har vänner på Facebook så betyder inte det att de är dina vänner på riktigt, THEY WILL FUCK YOU!
*Orka ha två olika identiteter, WHO THE HELL ARE YOU?
*Sluta klaga när ingen verkar bry sig? SPREAD SOM JOY AND LOVE FFS!
*Tänk på all den tid du kunnat gjort annat än att sitta på Facebook. Läst en riktig bok tillexempel!!!
*Folk vill inte veta allt om dig, och de som vill vet redan det i sådana fall! DON'T MAKE THA STALKERS WORK FOR HIM!!!

Åh, i vissa stunder fröken önskar jag att det var som förr när du alltid var bredvid mig! YEAH I MISS YA BROTHERS, SISTERS, SOULMATES!